Språk i Kenya

Kenyas språk – en polyglott kompott

Kenyas själva kärna genomsyras av det mångkulturella och flerspråkiga. Omkring 68 olika språk talas i landet med 42 olika stammar, och då har inte ens lokala dialekter och alla understammar räknats med. Kenyas två officiella språk är den västgermanska engelskan och bantuspråket swahili (även kallad kiswahili). Swahili räknas även som landets nationella språk och är förmodligen språket flest förknippar med Kenya och grannlandet Tanzania.

Kenyanerna lär sig i regel engelska och swahili i skolan, för att tala sitt modersmål hemma och i vardagen. Landets största folkgrupp kikuyu talar kikuyu (kan även kallas gikuyu). Luhya, dholuo, kalenjin etc. hör även de till de större inhemska språken. Kenyas mest välkända stam, massajerna, talar det niolitiska språket maa. Landets lingvistiska landskap är emellertid en salig, polyglott (flerspråkig) blandning där de flesta (som gått i skolan) talar minst tre språk relativt obehindrat, och ofta fler än så.

Är man på besök i Kenya klarar man sig runt på engelskan, och framför allt i städerna. Men man vinner många poäng och leenden från lokalbefolkningen om man försöker sig på lite grundläggande fraser på swahili, till exempel:

Hej/Hur är det? (vardagligt)               Habari?

Hej (respektfullt)                                   Shikamoo?

Det är bra                                                Nzuri

Hejdå/Vi ses                                           Tutaonana

Tack (så mycket)                                   Asante (sana)

Var så god/Välkommen/na                Karibu/Karibuni 

God morgon                                          Habari za asubuhi?

God kväll                                                Habari za jioi?

God natt                                                 Lala salama

Ja                                                             Ndiyo/Ndio (mest i Tanzania, i Kenya säger man snarare bara Ee)

Nej                                                          Hapana

Jag vill ha                                              Nataka

Jag heter …                                           Jina langu ni …

Vad heter du?                                      Jina lako nani?

Pratar du engelska?                           Unasema Kiingereza?

Jag förstår inte                                    Sielewi

I swahili uttalas ”u” som svenskans ”o”, och ”o” som svenskans ”å”.

Kenyas språk – swahili

     Swahilins roll

Det finns ett uttryck som lyder: ”Swahilin föddes på Zanzibar, växte upp i Tanzania, blev sjuk i Kenya, dog i Uganda och begravdes i Kongo”. Detta ska, på ett lite skämtsamt sätt, belysa språkets lite turbulenta historia, med ursprung och utveckling i regionen.

Relativt få, förmodligen omkring fem miljoner, har swahili som faktiskt modersmål, men det tros talas av långt mer än 50 miljoner människor. Genom islams spridning samt faktorer som handel, kolonisation, mission, järnvägsbyggande och invandring förekommer swahilin i dag i flera länder i Öst- och Centralafrika. Dess huvudsakliga roll har blivit som nyckelspråk och lingua franca – ett språk som används vid kommunikation för människor med olika modersmål.
Det räknas som ett av de inhemska språken i länder som Tanzania, Kongo-Kinshasa, Kenya, Uganda, Somalia, Mocambique, Burundi, Rwanda m.fl. Tillsammans med engelskan är det officiellt språk i Kenya, Tanzania och Uganda. I det regionala samarbetet EAC (den östafrikanska gemenskapen) hoppas många att swahilin, som i dag har rollen som lingua franca, ska överta engelskans plats som det officiella och huvudsakliga språket i möten, förhandlingar och dylikt.

     Swahili från kusten

I Kenya bor befolkningen med swahili som modersmål främst på kuststräckan mot Indiska Oceanen, och kallas ibland Waswahili.  Ett viktigt “swahili-centrum” har sedan starten varit den kenyanska ön Lamu. Korrekt, traditionell swahili talas främst i Tanzania, och synnerligen på ön Zanzibar där den uppstod. I Kenya är swahilin som talas överlag mindre ”ordentligt” än den i Tanzania, som det inledande uttrycket ska visa på. Ett sådant exempel är ordet ”ja”, som på klassisk swahili heter ndiyo; i Kenya säger man i regel bara man ee vid jakande.
Även om engelskan fortfarande är störst som ”formellt” språk, finns det ett flertal tidningar, tv-kanaler och radioprogram som förmedlar nyheter på swahili i Kenya. Detsamma gäller för de lokala, inhemska språken.

Swahili är i grunden ett bantuspråk som föddes på den östafrikanska kusten när araberna kom under 700-talet, och växte fram tillsammans med den arabiska kulturen. Ordet sawahil betyder just “kust” på arabiska. Swahilin blev en helt egen, ny kultur och ett nytt folk uppstod. Det började som ett språk för kommunikation vid handel, för att vidgas genom giftermål mellan de redan bosatta och de nyanlända. Det är främst swahilins ord som är präglade av de tidiga handlarna från den arabiska halvön och Persien.

Regionens olika externa influenser genom historien har gett ord med många olika ursprung: bantu (moja, mbibli, tatu, nne, tano – ett, två, tre, fyra, fem), arabiska (sita, saba, tisa – sex, sju och nio), portugisiska (gereza – fängelse och bendera – flagga), hindi (pesa – pengar och chai – te), engelska (baisikeli – cykel och sigareti – cigarette), persiska (serikali – regering) och till och med tyska (shule – skola). Swahilins ordförråd må vara uppblandat (ungefär 40 procent av orden tros vara arabiska låneord) men dess grammatik och syntax är bantu. Swahili är ett agglutinerande språk vilket betyder att ändelser sammanfogas till ordformer. Räkneorden med bantuursprung (1-5 och 8) böjs i pluralform, medan de med arabiskt ursprung (6, 7, 9) behåller sin singularform oavsett antal.

     “Sheng” 

 Under 70-talet växte en ny dialekt av swahilin fram, nämligen sheng – en blandning av swahili och engelska, med vissa inslag från de inhemska språken. Sheng uppstod förmodligen i Nairobis förorter och slumområden, och inte minst i det som kallas ”Afrikas största slumområde”– Kibera. Sheng började som ett medel för att kunna prata ostört om vissa privata ämnen, men i dag är sheng vida utbrett. Det talas förmodligen av halva befolkningen och användas inom alltifrån reklam till hip-hop och gospelmusik. En viktig nyckel till shengs spridning är förmodligen, som så mycket annat i landet, Kenyas mångkulturella landskap med alla olika stammar och språk. Många har sitt lokala stamspråk som modersmål (exempelvis kikuyu eller luo) och lär sig engelska och swahili i skolan. Som följd av detta blir de inte fullkomligen flytande i varken engelska eller swahili, och här glider sheng naturligt in i ungdomarnas tal.

Sheng har samma grammatiska uppbyggnad som swahilin, men orden får i regel nya ändelser samt förkortas. Sheng är relativt förutsättningslöst, har inga regler och förändras och utvecklas hela tiden. Begrepp blir snabbt omoderna och ersätts med nya. Inom skolväsendet uttrycks viss oro för shengs negativa inverkan på elevernas språkkunskaper – de blir allt sämre på både ”traditionell” swahili och på engelska. Andra menar att detta inte behöver vara ett problem utan det är helt enkelt upp till lärarna att vara tydliga med skillnaderna på sheng och swahili, samt att sheng inte är ett eget språk. Dessa hänvisar även till shengs enande kraft: i ett land där etniska konflikter ständigt molar i bakgrunden är det viktigt med ett språk som många använder vid kommunikation och kan relatera till.

     Populärkultur

Swahilin har gjort ett relativt stort avtryck i populärkulturen. Disneys film Lejonkungen använder många swahili-ord som namn på sina karaktärer: Simba betyder ”lejon”, Rafiki ”vän” och Pumbaa ”dum”. Uttrycket Hakuna matata (”Det finns inga problem”) är förmodligen en av Disneys allra kändaste fraser och titeln på en av filmens sånger. Men faktum är att Hakuna matata egentligen inte används, förutom till turister just på grund av filmen. När swahili-talande pratar med varandra säger man snarare hakuna shida eller hamna shida. Även popstjärnan Michael Jackson använde sig av swahili i sin låt Liberian Girl och två världskända poplåtar – Jambo Bwana från 1982 och Malaika (troligen) från 1945 – sjungs på swahili.

Kenyas språk – engelska 

     Kolonial rest

Även engelska hör till ett av Kenyas två officiella språk. Engelskan kom och slog rot i landet när britterna anlände under 1800-talet. 1895 blev Kenya ett brittiskt protektorat och 1920 officiellt kolonin Brittiska Östafrika.
Swahilin var vid denna tidpunkt ett stort handelsspråk på kusten, och det lärdes även ut i skolorna. Britterna inskränkte swahilins betydelse i landet och gjorde engelska till skolspråket. Denna rest har följt med ända in i våra dagar då engelska fortfarande är språket som så gott som all skolundervisning sker på. De få som talar engelska som modersmål är ofta inflyttade från USA eller Storbritannien.
Likt swahilin, fungerar engelska som lingua franca av miljoner kenyaner, och inte minst i städerna. I jämförelse med swahilin har engelskan emellertid högre status i landet och är språket som används i mer formella och administrativa sammanhang – på juridiska dokument, i rättssalarna och även i skriftligt och elektronisk media. Det engelska språket är nära sammankopplat med läs- och skrivförståelse just på grund av dess centrala del i skolundervisningen.

     Undervisningsspråk

I landets officiella skolpolitik står det att undervisningen under de tre första skolåren ska hållas på modersmålet, vilket varierar beroende på var i landet skolan ligger. I klass fyra börjar alla ämnen lärs ut på engelska (förutom swahili). Engelskundervisningen börjar emellertid redan under det första året i primary school, och i vissa skolor sker all undervisning på engelska direkt från första klass, för att ge eleverna försprång. Även swahili är ett skolämne som man börjar med under första året. Eftersom engelskan är så nära sammankopplad med just skolan för kenyaner, använder man hellre swahili, sheng, och kanske framför allt sitt modersmål när man talar med varandra i vardagen.

     ”Kenyan English”

Kenyan English (”kenyansk engelska”) är en postkolonial rest som blivit som ett andraspråk i landet. Den särskilda, engelska dialekten talas av de svarta kenyanerna och samexisterar sida vid sida med engelskan som talas av den vita och asiatiska befolkningen.

Kenyan English, i dag ett relativt vedertaget begrepp, har nästan blivit ett eget språk med många karaktäristiska inslag inom ljudlära, grammatik och ord som skiljer sig från den brittiska engelskan. Några sådana är avsaknaden av långa vokaler och hur diftongerna (två vokaler direkt på varandra, som paus) blir till monoftonger (enkelt vokalljud – katt). Inom Kenyan English hoppar man gärna över artiklar (”the”), pluraliserar oräkneliga substantiv och använder adjektiv som substantiv. Andra vanliga inslag i Kenyan English är olika betoningssätt och låneord från de inhemska språken.

Kenyas språk – de inhemska språken

Kenyas inhemska språk kommer från tre huvudsakliga språkgrupper: bantuspråk, nilotiska språk och kushitiska språk. Dessa går tillbaka i historien till de folkvandringar som ägt rum till regionen, med start för tusentals år sedan.

Den största språkfamiljen bland dessa är bantuspråken som talas av omkring 70 procent av landets befolkning. Bantuspråken härstammar från Niger-Kongospråken. De nilotiska folkgrupperna talar varianter av nilo-sahariska språk, där dholuo (talas av Kenyas andra största folkgrupp luo) är den största. Massajspråket maa, som talas av en av Kenyas mindre – men för omvärlden mest kända – stammar, hör även det till de nilo-sahariska, och till ytterligare en undergrupp nämligen den östnilotiska. Kushitisktalande stammar i Kenya är det östkushitiska folket rendille, som talar språket med samma namn. El molo, en av landets minsta stammar på under 500 talade traditionellt det kushitiska språket el molo, som i dag tros vara utdött.

     Kikuyu

Kikuyu, landets största folkgrupp på 22 procent, har alltså bantuspråket kikuyu (även gikuyu) som modersmål. Kikuyu har historiskt sett bott i de centrala högländerna vid Mount Kenya där de levt traditionella liv med te- och kaffeodling. Mycket av den traditionella kulturen försvinner allt eftersom, men språket är fortfarande i högst grad levande. Då många av dagens kikuyu har bytt landsbygdslivet till ett mer urbant, modernt liv talar många i de kenyanska städerna kikuyu. Då språket även talas av många icke-kikuyu, har det har nästan vuxit sig till ett tredje, nationellt språk – om än inte med officiella mått.

Exempelvis i Nairobi med omnejd används kikuyu som skolspråk de första åren i Primary School och mycket av landets tv-nyheter, tidningar, radioprogram, TV och film förmedlas på kikuyu. Till skillnad från många av de andra inhemska språken har kikuyu inte bara en rik oral tradition, utan även en skriftlig sådan. Mycket kikuyu-litteratur är politisk, men lysande, skönlitterära är inte svårt att hitta. Kenyas, och kanske hela Östafrikas, mest kända författare Ngũgĩ wa Thiong’o skrev på sitt modersmål kikuyu. 1977 fängslades han till och med efter att ha publicerat den första pjäsen som någonsin skrivits på språket. I fängelset övergav han sitt författande på engelska och skrev sin första roman på kikuyu – på toalettpapper.

     Luhya

Luhya (även luyia eller abuluhya) är landets andra största folkgrupp (omkring 14 procent av befolkningen) och håller till i landets bördiga, västra högländer. Modersmålet bland de allra flesta luhya är luhya – men många menar att luhya egentligen är ett samlingsbegrepp för många olika bantudialekter, snarare än ett gemensamt eget språk.

De två största subgrupperna är bukusu och marigoli, som talar sina egna dialekter av luhya – bukusu och logoli. Folkgrupperna luhya och luo har många kulturella och lingvistiska referenspunkter, trots att det ena språket är bantu och det andra nilo-sahariskt.

     Dholuo

Dholuo är språket som folkgruppen luo, landets tredje största, har som modersmål och som talas i hemmet och i vardagen. I klassiskt ”luoland” (i sydvästra Kenya, i områden vid Victoriasjön och Winam Gulf) är duoluo skolspråket för Primary School-barnen. Dholuo är ett nilo-sahariskt språk och är utbrett runt gränserna vid Tanzania och Uganda. De flesta unga luo talar tre språk flytande: dholuo, swahili och engelska. Detta är imponerande inte minst med tanke på att språken kommer från tre helt olika språkfamiljer och därför skiljer sig mycket i grammatisk uppbyggnad.

Dholuo lånar en del ord från swahilin, då det sistnämnda har ett bredare ordförråd. Det finns även vissa språkliga referenspunkter, inte minst genom låneord, mellan dholuo och luhya, trots deras olika ursprung i två helt olika språkfamiljer. Dholus ord för Gud – Nyasaye – används även i luhya.

     Kalenjin 

Kalenjin talas av folkgruppen kalenjin, som traditionellt hållit till i högländerna kring Rift Valley. Språket kommer från den nilo-sahariska språkfamiljen.
Själva begreppet “kalenjin” är relativt nytt och växte fram under 1950-talet under en identitetsbyggande, politisk era; tidigare hade befolkningen slarvigt kallats de ”nanditalande”. Vid sina rapporter under andra världskriget använde John arap Chemellan, en synnerligen verbal och känslofull radiopratare från just ”nandi-folket”, ordet “Kalenjin” som betyder ”Jag berättar för dig”. Detta blev startskottet för den gemensamma benämningen för en rad relaterade folkgrupper.

I dag består folkgruppen kalenjin av en rad subgrupper med både lingvistiska och kulturella likheter. Två stora kalenjin-dialekter är nandi och kipsigis. Dessa är relaterade men förståelse dem emellan är inte självklart. Kalenjin-språket innesluter även andra sydnilotiska språk som talas i Tanzania (ogiek) och Uganda (kupsabiny). Precis som andra kenyaner talar kalenjin-folket både swahili och engelska som de främst lär sig i skolan. Hemma talar man sitt modersmål.

     Kamba

Kamba (eller kikamba) talas av landets femte största folkgrupp (elva procent) – kambafolket. De har traditionellt hållit till i östra Kenya, sydväst om Nairobi. Kamba är ett bantuspråk och har vissa likheter med kikuyu som har hållit till i närheten och tillhör samma språkfamilj. Kamba-språket har fyra dialekter: masaku, south kitui, north kitui och mumoni. Värt att notera är att kambas alfabet saknar bokstäverna c, f, j, r, x och q.

På Kungliga biblioteket i Stockholm i dag finns äldre inspelningar av kamba-språket i form av berättelser och sånger, som den svenska etnografen Gerhard Lindblom spelade in med hjälp fonografcylindrar 1911-1912. Många sånger låter nästan som talat språk. Dessa, tillsammans med fotografier, föremål och textdokumentation, blev grunden till Lindbloms bok The Akamba in British East Africa som publicerades 1916.

     Maa

Massajerna är inte en av Kenyas större folkgrupper (knappt en procent av befolkningen), men de har, på grund av sin traditionella livsstil, blivit en av de starkaste symbolerna för landet. Maa (även massaj) är ett östnilotiskt språk som talas av drygt en miljon massajer i södra Kenya och norra Tanzania. Även andra subgrupper talar varianter av maa: samburu och ilchamus i Kenya, och kwavi i Tanzania.

Själva ordet ”massaj” har sin etymologiska rot i språket och betyder ungefär ”den som talar maa”. Maa har en oral tradition och eftersom inte mycket finns nedskrivet blir språket sårbart. Precis som att mycket eroderas bort i det traditionella livet, när moderniseringens effekter blir allt påtagligare, är många oroliga över maas framtid. I dag talar de flesta massajer, likt resten av kenyanerna, både swahili och engelska.

I Kenya kommer många platsnamn från maa. Nairobi (huvudstaden) betyder “kallt vatten”, Amboseli (nationalpark) kan översättas till ”saltaktig, dammig plats”, och Naivashasjöns namn kommer från ett uttryck på maa som ungefär betyder ”avlägsnande vatten”, vilket syftar till sjöns skiftande vattennivå.