Kisumu

Kisumu – politisk stad vid Victoriasjöns strand 

I västra Kenya, på Victoriasjöns nordöstra strand, hittar man landets tredje största stad Kisumu, med nästan en halv miljon invånare. Trots storleken har Kisumu, i jämförelse med både Nairobis och Mombasas intensitet, en lugnare atmosfär. Staden är hela västra Kenyas administrativa och industriella centrum. Kisumu utgör dess nav inom områden som handel, transport och agrikultur. Staden är även en viktig länk för transportvägen mellan Victoriasjön och Mombasa, både land- och vattenvägen. Efter Ugandas huvudstad Kampala, är Kisumu den viktigaste staden i Victoriasjöns omnejd samt en naturlig inkörsport till Öst- och Centralafrika. Kisumu kämpar trots detta med hög arbetslöshet och fattigdomen når några av landets högsta nivåer.

Tar man sig bara ett par kilometer norr om staden kan man stå med ena foten på norra halvklotet och den andra på det södra halvklotet. På grund närheten till ekvatorn är Kisumu varmt och fuktigt i princip året om med en medeltemperatur på omkring 23 grader. I övrigt växlar temperaturen beroende på tid på året, mellan 18 och 32 grader.

Likt alla urbana områden är Kisumu en multikulturell stad, men den dominerande folkgruppen är emellertid luo. Modersmålet dholuo är därför ett stort, lokalt språk. Precis som de flesta i landet behärskar de flesta i Kisumu både swahili och engelska. Oppositionsledaren Raila Odinga är luo och Kisumu är därför en oppositionell, politisk högborg. Odinga är dessutom född i orten Maseno, som ligger i Kisumu-länet.

Ytterligare politisk uppmärksamhet drogs till området i samband med det amerikanska presidentvalet 2008, eftersom Barack Obamas far härstammar från byn Nyang’oma Kogelo, nordväst om Kisumu. Fadern avled i Nairobi 1982 och är begravd i sin hemby. Styvfarmodern Sarah Obama bor fortfarande i Kogelo, och i juli 2018 hälsade Barack Obama på i ”släktbyn”, där han även ska finansiera ett ungdomscenter.

     Historia

Kisumu tros vara en av landets äldre bosättningsplatser – långt före de vita anlände – och beboddes historiskt av olika grupper såsom luo, luhya, kisii, massaj, kalenjin etc. som kallade området för sumo (”en plats för byteshandel”) När de vita kom i början på 1900-talet hade de svårt med de olika lokala uttalen och platsen fick namnet ”Kisumu”.

Under ett års tid kallades platsen faktiskt något helt annat. 1901 anlände den ökända ugandiska järnvägen till staden och vid Victoriajsöns strand satte Florence Preston (frun till järnvägsingenjören) den sista spiken i rälsen –platsen kallades därför Port Florence 1901-1902. Därefter gick den tillbaka till ursprungliga Kisumu. Den ugandiska järnvägen gick under öknamnet ”Lunatic Line” (ungefär ”Stolliga Linjen” på svenska) av många brittiska politiker som inte förstod sig på varför man skulle lägga så mycket pengar och arbetskraft på en järnväg mitt i den afrikanska ödemarken.

För att ta upp lite närmare historia – fram till 1977 var hamnen en av Kenyas viktigaste hamnar med färjor till Mwanza och Bukoba i Tanzania, och Entebbe, Port Bell och Jinja i Uganda. När samarbetet EAC (östafrikanska gemenskapen) löstes upp avvecklades mycket av färjeverksamheten och stadens hamnstatus, och statusen överlag sjönk. Runt millennieskiftet återupprättades EAC och 2001 blev Kisumu officiellt en stad. Trots att den fått något av en uppsving igen, försvåras transporten på Victoriasjön med vattenhyacinterna som breder ut sig.

     Ekonomi, fattigdom och missgynnande 

Näringsområden i Kisumuområdet är fiske, te, kaffe, bomull och framför allt – socker. Kisumu har få större industrier. Staden lider av hög fattigdom då 50 procent av befolkningen är arbetslösa och staden ser stora ojämlikheter i övrigt. Det är främst den unga befolkningen som får lida av detta.

Staden, och länet, har stor ekonomisk potential med en flygplats nästgårds (Kisumu International Airport), Victoriasjön med floder, gynnsamt klimat och bördiga jordar. Många av dessa sektorer får emellertid inte ut sin fulla potential. Det finns tankar om att Kisumu historiskt eftersatts på grund av politisk segregation då Kisumu alltid har varit en högborg för oppositionen. Denna missgynnande skulle inte minst ha varit fallet när Kenya fortfarande var en enpartistat.

     Sevärdheter

Naturligt är Victoriasjön, Afrikas största och världens näst största sötvattensjö, den största sevärdheten i området. Hippo Point, tre kilometer söder om centrala Kisumu, är ett stort utsiktsområde vid sjön som ­– namnet till trots – främst är känt för sina solnedgångar. Flodhästar ser man inte lika ofta. Man kan dock få se dem genom de olika båtturer som anordnas på sjön.

Vid sjöns strand, två kilometer söder om Kisumu centrum, ligger Kisumu Impala Sanctuary. I det lilla reservatet kan man givetvis se impalas men även zebror, sitatungaantilop, babianer etc. Den vackra och fridfulla Ndere Island National Park ligger på en ö i Victoriasjön och är en tillflyktsort för många fåglar. Andra djur som håller till på och runt ön är flodhästar, nilkrokodiler, fiskar, ödlor, ormar, babianer, impalas, sitatunga-antiloper, zebror etc.

Kit Mikayi är en intressant stenformation, omkring 40 meter hög, tre mil från Kisumu centrum, längs Kisumu-Bindo-motorvägen. På dholuo betyder namnet ”Stenen till den första frun” och är en del av folkgruppens sägner. Själva formationens beskaffenhet är så udda, och stenarna så stora, att ingen människa kunnat placera dem så. De enorma stenarna i olika storlekar står staplade ovanpå varandra och är måhända en något udda sevärdhet. 

Ytterligare en bit från Kisumu, 140 km söderut och 10 km från Victoriasjöns östra strand ligger Ruma nationalpark. Nationalparken inhyses i ett vackert flodlandskap med skogsmarker, savanner med dramatiska branter och klippor. Djurlivet är brett med både däggdjur och fåglar, och den enda platsen i landet där man kan få se den utrotningshotade hästantilopen.

I Kisumu kan man njuta av kulturella sevärdheter. Vid Jomo Kenyatta Avenue, västra Afrikas största marknad, som även är en av landets mer livliga. På Kisumu Museum kan man lära sig om regionen och folkgrupperna luo, luhya och kipsigis som traditionellt hållit till i omgivningarna.